Närminnet i navelperspektiv

Häromdagen pratade jag och en teaterkritikerkollega om vad man sett, vad man minns och hur mycket man faktiskt glömmer. Alltså, vi som går på teater en eller flera gånger i veckan – det händer att vi glömmer vad vi sett och att vi glömmer vad vi tyckte om det vi faktiskt minns att vi sett. Kollegan erkände: ”Om jag inte skrivit en recension minns jag sällan vad jag tyckte”, och jag – som är jämngammal 34-åring – pustade ut över insikten om att fler kritiker har denna minnessjukdom, som alltså inte borde vara alzheimers utan snarare någon form av teateröverdos.

Men, för att inte behöva glömma mer än det jag inte skrivit om har jag nu upprättat ett litet närminnesarkiv med länkar till det jag recenserat senaste året, som faktiskt finns lagrat. Jag tror jag minns så pass bra att jag fått med alla länkar i recensionsapparaten. Och nu är teatersäsongen igång igen, så det lär väl bli några till strax.

Annons